Hemma..

Det har alla fördelar!

Den egna och väldigt bekväma sängen, det är helt underbart att bara glida ner i min stora mjuka säng. Nu så har jag också efter många försök hittat tekniken att ta mig upp och ner i sängen utan att använda magmusklerna. Att ligga på sidan kräver dock en mycket större ansträngning, det går bra på den ena sidan nu den vänstra. Med lite stök och bök och en liten tunn kudde under magen går det bra. Tänk att en sådan sak som vi annars bara gör känns som en sådan stor framgång. Men på operationssidan den högra går det inte att ligga ännu. Men kanske i morgon? För då skall alla 32 agrafferna bort, det ser ut som om en väldigt lång rad med häftklamrar vilket det också är. Idag väljer man ofta att klamra fast huden istället för att sy.

De här första dagarna så har jag haft ovärderlig hjälp av min syster I-L. Vad jag hade gjort utan henne vet jag inte. Hon har varit hos mig dygnet runt, tänk så lyckligt lottad jag är.

Vad är då svårast? Smärtan, orkeslösheten eller illamåendet? Eller är det kanske till och med hjälplösheten? För många saker kan man ta ett eller annat piller som hjälper mer eller mindre. Mot hjälplösheten finns det inget piller. Det är kanske det svåraste att bli eller känna sig hjälplös, att bara inte orka. Krafterna bara inte finns där. Viljan lyser på samma gång med sin frånvaro. det är ingen bra kombination. Men så efter att ha vilat och sovit en stund så återvänder både det ena och andra. Och så håller det på. Vilja och orken kommer och går. Jag känner mig inte deprimerad utan bara trött. det är svårt att intala sig att det är inte mer än 11 dagar sen den stora operationen och det beräknas att man behöver mellan 6-8 veckor för att återhämta sig.

Alla nackdelar med att ligga på sjukhus skall jag skriva mer om vid ett annat tillfälle......... Så bara häng med här framöver så kommer det!