Den här gula servetten tappade jag i torsdags den 4/4 och det var (och är fortfarande svårt) att böja mig ner och ta upp den. Det värsta är väl att den fortfarande ligger kvar och idag är det den 9/4! Hur var det med städningen på sjukhus. Det var ju inte så länge sen som det var ett antal skandalreportage på tv från alla möjliga sjukhus! Och det verkar inte ha blivit något bättre.
Att ligga på den här salen på sjukhuset har varit som att försöka vila i en fullsatt bar någonstans. Massor av folk som bara springer ut och in hela tiden. Det här med att försöka vara lite diskret eller tyst eller gud förbjude stänga dörren efter sig tycks vara något som inte finns i jobbkulturen idag. Har jag varit sån själv? Sen så kom då ronden fram på förmiddagen - hela entouraget! Och jag säger då att jag gärna vill prata i enrum och kära nån vilken reaktion. "Jaså vi får väl komma tillbaka till dig sen då om det inte passar nu"!!!! Och då när han kom tillbaka var det bara "kom med här" sur som ättika. Jag har skrivit om surkärringar förut finns det surgubbar också kanske?
Det är ett helvete att ligga med en massa andra på samma sal. Jag har ingen som helst lust att prata med den andra eller att höra om deras besvär eller att dela med mig om mina besvär eller varför jag är här. Att det skall var så svårt att förstå.
Så imorgon åker jag hem vare sig om det är kanske lite för tidigt eller ej.
Så här är livet på det Stora sjukhuset!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar